elinrosanna

Ja förra året var ett år jag hellst skulle skippat, men jag lärde mig en hel massa, jag ska berätta på en gång att allt blev jätte fel + att jag var inte mej själv, runt 100 personer lärde känner mig som en vild å galen typ som inte bryr sig om något, men att är inte den personen, jag hittade mig själv efter att ha provat på olika roller.. Alla ungdomer hittar sig själv någongång å undertiden dom söker känner dom sig ofta dåliga på allt eller överdrivet bra...eller något liknande. Men de satte sina spår förra året, även min lärare i skolan frågade mig, Rosanna, vem är du? Är du den lugna snälla duktiga flickan? Men varifrån kommer då din enorma envishet och säkerhet? Du vågar säga till när du ser att någon blir retad eller pratar med personen om "den" mår dåligt... Ja jag vill vara den snälla duktiga flickan men ibland bryder det gamla igenom, då jag gör precis så som jag känner för, oavsett andras åsikt! Sånna saker som att skolaka, ja det händer då och då...
Jag har insätt att jag har ett litet problem, dom som lärde känna mig förra året förstår inte att jag är en lugn, känslosam typ som tänker väldigt mycket. Ja dom träffar mig nu eller bara ringer och förstår inte vad som tagit åt mig, då när dom vill ut på äventyr så ringde dom mig och vi drog, men nu tänker jag steget längre, jag gör roliga saker å galna vissa gånger oxå men jag tror dom sakerna inte kan skadda någon på sånt sätt som dom tidigare har kunnat gjort. och om det är något jag stör mig på hos någon nuförtiden så ska jag berätta rakt att jag ber för den personen, att den ska klar det eller att den ska förstå vad den gör. För skulle jag väll bara böra prata skit om hon/han. Och så måste jag ju säga att de låter som jag aldrig gör fel nu för tiden men så är det inte, som jag sa även idag gör jag saker som jag inte skulle vilja göra.. Det är svårt att förklara för en vän att jag är inte den du tror att jag är, jag vill leva i min tro (vilket jag inte kan säga att jag gjorde förra året). Tron för är en stor del i mitt liv! Igår när jag var med mina (troende) vänner på RL så undertiden vi sjöng, så sa plötsligt mig undebar vän till mig att "jag börjar gråta snart, jag är så glad över att jag är troende" Och vi borda började gråta, jag vet inte hur jag kan förklara denna känsla för er, det är helt underbart, tänk att få vara en av dessa människor! Det är en känsla alla inte kan förstå, men det behöver in inte göra! Men tillbaka till saken, tänk dig själv att en vän du bott och varit jättebra kompis med en person -det går ett halvår-  och personen är lika dan till namn och utsende men personligheten är en HELT annan, det går bara inte att tänka sig.. Men nu kommer jag inte träffa dessa vänner förens kanske nästa gång nästa vinter, och då har det endå gått så pass lång tid att det är lite lättar att förstå en total förändring! Men gör man dumma saker så för man ta konsikvenserna.. Men jag älskar er alla mina kära vänner, troende som otroende, ni som vet vem jag är och ni som inte vet vem jag är,  och min kära familj, ja jag älskar mitt liv! Jag har det så bra, och det är tack vare er alla!<3 Ps. du (den speciella person jag syftar på nu) behöver inte vara orolig för att jag (eller förhoppningsvis ingen annan heller ska) tar illa upp, vi 2 är egentlign inte lika på något sätt, vi har liksom inget gemensamt, vi pratar lite då och då, men vi är olika, du behöver inte hålla det hemligt för någon vad du gör! Du är underbar som du är:) Ha de gött för de ska jag oxå ha för ska åka hem till min kära kusse å sova över där och bada och basta å ha himlans trevligt;) Och ni alla andra ska oxå för hoppnigs viss ha trevligt ikävll, och alla andra kvällar.. hejdå<3